Inom POM - Programmet för Odlad Mångfald – är Rosuppropet en del. (www.pom.info). Rosuppropet är en landsomfattande inventering av äldre kulturrosor, ett projekt som bedrivs 2005 – 2011. Syftet med inventeringen är att finna och dokumentera värdefulla kulturrosor med en mer än 50-årig känd historia. De bästa sorterna ska för framtiden bevaras i en nationell genbank, spridas till allmänheten och förhoppningsvis användas i ett framtida förädlingsarbete av nya sorter för den nordiska marknaden.

Med inventeringen vill man också få värdefulla kunskaper om hur vårt lands sortiment av kulturrosor förändrats med tiden. Vilka var de första rosorna som odlades i Sverige? Varifrån kom de? Hur har de spridits inom landet? Vilka regionala skillnader finns? Vilka har överlevt var?

Ett sätt att finna dessa rosor är att anordna s k ”kom och visa-dagar”. Dessa hålls under den säsong då de gammaldags rosorna står i sitt flor, d v s från midsommar till mitten av juli. ”Kom och visa-dagar” är som antikrundan, fast för rosor. De innebär att allmänheten kommer och visar sina rosor och berättar deras historia, ofta en med inslag av spännande släkt- och gårdshistoria. ”Kom och visa-dagar" har hittills anordnats på tolv orter här i sydöstra Sverige. De som ansvarar för dagarna i våra trakter är ett 10-tal utbildade rosinventerare och projektledningen centralt, som leds av Lars-Åke Gustavsson, författare till vår svenska ”rosenbibel”, Rosor för nordiska trädgårdar.

En ”Kom och visa-dag” planeras i sommar i Pataholm i V28 (närmare uppgift om tid och plats meddelas senare). Där kommer kunniga inventerare att finnas på plats för att titta på din ros. Kanske kan den identifieras; kanske ska den samlas in för närmare analys och jämförelse med andra fynd. Kom och visa din ros! Rosen, som du tar med dig ska ha en dokumenterad historia om minst 50 år. Berätta historien som finns runt din ros, gärna skriftligen. Tag med en eller ett par representativa rejält långa kvistar med blommor, knoppar och blad!

Rosinventerarna åker också gärna på hembesök och studerar era gamla rosor på plats. Kontakta Christer Jonsson, 0481-54172, 048154172@telia.com, eller Monica Björklund, 0480-53041, monica.bjorklund@gmail.com.

Kalmar läns museum har under tre års tid arbetat projektet Den digitala bykistan om by- och gårdsarkiv. Vi har fått kännedom om ett stort antal lokala by- och gårdsarkiv runt om i hela länet. En del av dem är förtecknade och finns att titta på på kulturarv Kalmar län, under Kalmar läns museum och by- gårdsarkiv. Nu kommer vi inte att göra något mer med arkiven i det här projektet från vår sida men om vi i framtiden kommer att arbeta men något annat där material av den här typen är intressant så kommer vi att ha stor nytta av den inventering som gjorts inom Den digitala bykistan. Innehållet i arkiven är ett fantastiskt material att använda för att ta reda på vad som verkligen hänt i byn ur byns egna perspektiv. Vem bråkade man om på tinget, vilka har varit åldermän, hur mycket betalade man i skatt? Det finns oändligt med exempel. Finns det någon kvar i bygderna som förvaltar ett arkiv får man gärna höra av sig till mig så ska jag göra en anteckning om att det finns fler arkiv runt om i Kalmar län.

I går startade jag dagen med digital utbildning av Gamla Urshults hembygdsförening. Föreningen, som har ett påfallande stort och välordnat arkiv, har med stöd från Leader Sydost startat ett projekt -"Urshult - en fruktbärande historia", med syfte att digitalisera och tillgängliggöra delar av äppleodlingens omfattande historia.

Ur projektbeskrivningen:

"På årsmötet 1938 beslutade dåvarande Urshultsbygdens Turisttrafikförening anslå medel för inköp av litteratur, som behandlade Urshultsbygden. Det var starten för bygdearkivet som idag innehåller minst 60 000 – 80 000 dokument av olika slag, t ex böcker, handskrifter, uppsatser, tidningsnotiser, foton mm. Få har idag kännedom om allt material som finns i arkivet, och det är inte heller tillgängligt för de som är intresserade. Urshultsbygden är en känd fruktodlingsbygd. Dess riktiga storhetstid, som förändrade hela bygden, är historia men fortfarande är det en aktiv näringsverksamhet. För att utveckla nytänkande och föryngra odlarkåren driver Värends bär och odlarförening i Vemboö ett projekt benämt ”Visioner i äppelbygd”. Projektidén är att förbättra förutsättningarna för fler utvecklingsprojekt genom att inventera, systematisera och digitalisera de delar av arkivet som innehåller bygdens fruktodlingshistoria. Projektet kopplas till Carpe Cultura via samarbete med Kulturarvsportalen."

Jag hoppas att Forum ska kunna lämna återkommande rapporter om hur projektet fortskrider. Vill du veta mer om Gamla Urshults hembygdsförening, se deras hemsida:
http://www.hembygd.se/index.asp?lev=17914

Historikern Peter Danielsson från Kalmar läns museum besökte Skvallertorget, Sveriges Radio Kalmar, på internationella kvinnodagen för att prata om häxprocesser.
De flesta brändes efter avrättningen
Inslaget sändes måndagen den 8 mars 2010
Lyssna på inslaget, SR Kalmars Webbradio: http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=2246241

Vad hände med Kvarnemåla i slutet av 1700 eller i början av 1800 ?

Boken "När blev Blekinge danskt?" av Magnus Edekling finns nu att beställa i bokhandeln och på nätet (bara google Magnus Edekling och köp där det är billigast). Den är utgiven på Recito förlag och är på 394 sidor (ISBN 978-91-86407-83-4).
Alltför ofta antas det att Blekinge skulle ha varit en del av det danska riket sedan vikingatiden. Författaren tar dock tag i detta påstående och gör en djupdykning i ämnet. Han går igenom både skriftliga och arkeologiska fakta i ämnet för att utröna Blekinges tillhörighet. Precis som bokens titel förmedlar vill skribenten hitta ett svar på "När blev Blekinge danskt?". Följ med på detta detektivarbete som innefattar att gräva djupt ner i de gamla medeltida texterna och att även ta reda på vad arkeologerna har funnit för hemligheter i myllans djup.
Vad finns det för koppling mellan Blekinge och orten Sutton Hoo i England på 600-talet? När styrde den svenska dynastin över en del av Danmark? Vem var kung Erik Segersäll som var kung över både svearnas och danernas rike? Hur kristnades egentligen Blekinge? Hur gick det till när kung Niels och drottning Margareta Fredkulla regerade Danmark medan deras son Magnus var kung i Sverige? Detta och mycket mer får den vetgirige svar på i denna bok. Författaren presenterar också den nu nästan bortglömda sagan om Hagbard och Signe som kan ha anknytning till Blekinge. Denna publikation är ett måste för den som är intresserad av Blekinges och Sydsveriges historia i det spännande brytningsskedet mellan hedendom och kristendom.
Med begreppen svenskt/danskt menar författaren till vilken av de dåtida kungamakterna som Blekinge var närmast knuten vid tillfället.
Boken tar även upp en hel del om Möre, Öland, Värend, Finnveden mm i kapitel som "Blekinges grannar", "Sankt Sigfrids legenden", "Har Värend och Blekinge haft samma lagsaga under början av 1100-talet?" mfl.

Är det möjligen någon av er på detta forum som känner till några företag i regionen Kronoberg som har kulturarv och information som inriktning. Det verkar vara en sektor med få företag.

I mitten av 40-talet tillverkades en liten grå traktor som togs fram av den irländska uppfinnaren Harry Fergusson.
Traktorn kom mer eller mindre att revolutionera jordbruket och idag är i princip alla traktorer byggda efter samma princip som grållen. Nu vill Grålleklubben i Valdemarsvik göra sitt museum för traktorn större.
Läs artikel och lyssna på intervjuer på Sveriges Radios web:
http://www.sr.se/cgi-bin/ostergotland/nyheter/artikel.asp?artikel=3462277

Nu har Kalmar hembygdsförbunds tidning Stenmuren lämnat tryckpressarna och är på väg ut till medlemmarna i hela länet.
Stenmuren har genomgått en stor förvandling sedan det förra numret och har nu 24 sidor fyllda med artiklar från hembygdsrörelsen i hela länet.
Tidningen går också att prenumerera på om du vill hålla dig ajour med vad som händer i länets hembygdsgårdar.
Ring Kalmar läns hembygdsförbunds kansli: 0495-20260, eller maila hembygdskonsulent Liselotte Jarnerup: hembygdskonsulent@telia.com

Sven-Inge Pettersson tänker slå världsrekord i hastighet med en tvåtakts Saab från 1959. Det låter omöjligt, men faktum är att rekorden från 1964 ligger inom räckhåll.
- Jag satsar seriöst på att slå rekordet för bilar upp till 1 000 kubik, som sattes i Bonneville-öknen i Utah, USA år 1964 med en Saab som min, säger Sven-Inge Pettersson som bor i Fagerdal, precis på gränsen till Östergötland, norr om Tyllinge.
Läs hela artikeln och se filmen om Sven-Inge på Västervikstidningens webb:
http://www.vt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5249468

Snart presenteras den moderna Haldaklockan, Halda Space Discovery, vid en stor mässa i Basel. En som har koll på dess ursprung är Henning Karlsson.
Han kan det mesta om de klassiska fickuren som tillverkades på Haldas fabrik i Svängsta.

Läs hela artikeln på Blekinge Läns Tidnings webb: http://www.blt.se/nyheter/karlshamn/han-har-koll-pa-haldaklockans-ursprung%281807089%29.gm

Vid utloppet från Mosjön (Oskars socken) finns en kvarn som Kalmar läns skogsallmänningar (Landstinget i Kalmar län) 1985 överlät till Oskars Hembygdsförening i Alsjöholm. Jag söker information om kvarnen och tanken är att sammanställa en dokumentation som kan publiceras på Nybrowiki och bli allmänt tillgänglig. På generalstabskartan från 1871 finns ingen markering som anger att det finns en kvarn på platsen. Ser ut som om den tillkommit senare.
Jan-Erik Johansson
0480-92145

Recension i Svenska naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges natur 1/2010:

”På tvärs mot allt glättigt och lättköpt och borde läsas av alla som fötts upp på fiskpinnar. Vi lever ofta långt från tradition och den historiska matkulturen. Här finns recept och kunskap från en tid när alla råvaror omsorgsfullt togs till vara. Ingenting gick till spillo och det fanns gott om tid att föra kunskap vidare. För alla som älskar fisk, vill värna traditioner och äkta smak, finns mängder av konkreta råd i boken.” (Eva-Lena Neiman i Sveriges natur 1/2010)

Länk:

Nu lanserar Riksantikvarieämbetet Kringla, en samsökstjänst med information från svenska museer, arkiv och register. Över 2,5 miljoner objekt kan sökas i Kringla.

”Kringla vänder sig till dig som är historieintresserad och vill veta mer om museiföremål från olika tider och platser eller är nyfiken på kulturhistoriska byggnader och fornlämningar”, skriver Riksantikvarieämbetet i ett pressmeddelande.
Läs mer på Nättidningen Svensk Historia: http://www.svenskhistoria.se/default.aspx?newsid=2438

Torslunda hembygdsförening på mellersta Öland har under vintern arbetat med att digitalisera och publicera sin bildsamling i Kulturarv Kalmar län.
De har också lagt in en bra sida där de berättar om upphovsrätter och annat.
Titta på bilderna här: http://daqapo.windh.net/daqapo/login_anonymous.jsp?org=564324&sp=1648278⟨=sv