Husby kvarn- Äldre bild

Karta.

Karta Väg till brunnen

Bäckröding

Inlägg av Vikstaheden

Vikstaheden skrev 19/1 17:59 till Allmänt Prat om Vårt Kulturarv:

Hej. Håller på med ett utkast till dokumentation av "Odens brunn" - kallkälla- i Vendels socken . Vendelsheden . Uppsala län. Har dock ingen bild på källan som den såg ut innan Tierps kommun anlade en vattentäkt för Örbyhus samhälle i anslutning till källans vattenområde. Är det någon som har någon bild och hur ser det ut nuförtiden? Kan ej åka dit själv på grund av handikapp. Valter Jelbring. Biläger vad jag hittills åstadkommit. PS. Tyvärr
så tycks de bilder jag lagt in inte komma med. DS

Odinsbrunn, En berättelse. Upplevelser från 1930-talet på Vendels- och Vikstaheden.

Vi bodde på den västra sidan av Uppsalaåsen – Fäxboda på Vikstaheden – och mitt på åsen gick gränsen till Vendels socken – Vendelsheden. För oss barn var Åsen en skarp avdelare av vårt livsrum, det skulle mycket till innan vi tordes göra några längre utflykter in på Vendelsheden . Det som kunde förmå oss att göra ”intrång” på Vendelssidan, var bl.a. möjligheten att plocka Mosippor, åka kälke på de skogsvägar som korsade åsen och att fiska Röding i Odins brunn. På grund av ekonomisk nödvändighet, var tillgången av bär, både av lingon och blåbär, ytterligare ett starkt skäl för att ge sig över sockengränsen.
Det var emellertid spänningen med rödingsfisket i Odinsbrunn som gjorde at de flesta överträdelserna av gränsen skedde. Vetskapen om fisket och hur det skulle bedrivas följde, nästan som ett genetiskt arv inom brödraskaren.

För att komma till Odinsbrunn måste man, med utgångspunkt från vår föräldragård Fäxboda, först följa landsvägen Uppsala - Gävle, söderut , cirka 300 meter, sedan gå uppför den branta körvägen till vänster upp till åsens krön - i vägkanten för att därefter avvika på den ännu brantare gångstig som fanns på åsens östra sida och passera det lilla torpet som låg vid åskanten. Därifrån korsade man sedan vägen mellan Kläringsboda och ”Stenkalles” och fortsatte på en åkerväg rakt söderut – cirka 500 meter – passerade på vägen ett obebott torp - en sväng till vänster på cirka 50 meter, så var man framme vid själva källan och från denna , med klar vatten, rinnande bäck. Brunnen är märklig; Dess cirkelrunda yta, som har en radie av cirka 3 meter, är spegelblank, utan krusning, men i dess mörka djup – saknar botten – rör sig, snurrar, välver vatten upp, och bildar en bäckfåra som rinner rakt österut i en bäck – cirka 1,5 meter bred och med ett forsande vattendjup på cirka 2 decimeter. Vid källans södra kant, på den anlagda klappbryggan, har bygdens folk, sen mansåldrar tillbaks, fram till slutet av 30-talet ”klappat” och sköljt, den tvätt som beretts hemma i gårdarnas tvättstugor. I djupet och under klappbryggans bräder rörde sig de fiskar –”rödingar ” som vi ungdomar på alla möjliga sätt försökte få att nappa på våra enkla metspön med rev och masköverdragna krokar.
Källans namn, viste vi, hade av kommit från sägnen om att asaguden Tors saknade ett öga och källan skulle då vara detta öga. Följande sägner kan citeras ur Vendels sockenkrönika, beträffande Odens anknytning till källan: ” Där talas om Tor och hans strid med jättarna, om krigets och vindarnas gud Oden, som då stormarna jagande de sönderslitna molnen, sprängde på sin häst Sleipner i spetsen för de fallna kämparnas andar över himlavalvet till Valhall. I Odenkällan på Vendelsheden offrade man till Oden.” (Slut på citatet)
Då källan/brunnen inte hade någon mätbar botten så florerade en mängd berättelser om att den stod i underjordisk förbindelse med någon sjö, men det kunde variera, beroende på varifrån berättelsen kom, då nämndes sjöar som Vissjön, Svartsjön, Velången och Tämnaren. Berättelserna förstärktes med att något djur, ibland et par oxar ibland hästar gått ned sig i en av sjöarna och sedan flutit upp i brunnen. I sockenkrönikan ”Bara en Bondsocken” kan saxas följande: ”Om Odinsbrunn vid Kläringeboda i Vendels socken berättas det att den står i underjordisk förbindelse med Vissjön. En bonde hade kört ned sig med en häst och fordon på Vissjöns is – påföljande sommar flöt hela ekipaget upp i Odins brunn, belägen väl en halvmil från nedkörningsplatsen. En annan version återfinns i en handskriftssamling – Elias Palmskölds – som förvaras på universitetsbiblioteket i Uppsala. ”Uti Wendels sochn finns en källa eller snarare en Pööl eller brunn Odens källa kallat, des bothn manunni icke kunnat råka, ehuru djupt der effter ransakat är, tager aldrig af eller till, eij heller frijs om Winteren. Bönderna berätta, att den samma har communication medh een siöö, som ligger ofvanföre Wiisiönn, och der är en hög sandåhs emellan, och berättas, att een oxe drunknat i siöön, den man sedan funnit igen uti källan” Här år det tydligen fråga om Velången eller möjligen den lilla Svartsjön och inte Vissjön.” (Slut på citatet).
Inlägges: Bilder av källan och närmaste området.


Källflödet via bäcken – som även utgör början av det västra tillflödet till Fyrisån – mynnar vid Husby samhälle ut i dammen vid Husby kvarn. Ovan: äldre bild på kvarnen i Husby.

Nedan: Gamla kvarnen i Husby.

Nedan:Kvarndammen i Husby


Läs och skriv kommentarer

Från Kulturarvsbloggar

Inte alla arkeologer går i ide under vintern

idag 10:48 i Arkeologi i Kalmar län

Nu kan man ju tro att vi arkeologer bara sitter inne och kurar under de kalla månaderna och det gör vi ju nästan. Men ibland blir det inte riktigt som planerat utan vi får ge oss ut på jobb även i den kalla vintern.


För två veckor sedan fick jag ge mig ut på ett oplanerat uppdrag i Gamla stan här i Kalmar. Det var ett hus som skulle dräneras mitt inne i den gamla medeltida staden, mitt emellan platsen för stadens torg och Söderport. Söderport var den port som, vilket också hörs på namnet, ledde in/ut i staden genom försvarsmuren i söder. I kvarteret som idag kallas Akacian har vi tidigare hittat spår efter både bebyggelse och den gamla medeltida Söderportsgatan. Dateringen på lämningarna har gått så långt tillbaka som till 1200-talet, det århundradet då staden troligen grundades.

Schaktet skulle bara grävas så brett att killarna som utförde dräneringsarbetet kom ner med rör och isoleringsmaterial, ca 1,5 meter, och då kan man ju tycka att så mycket kan vi ju inte hitta i ett så smalt schakt. Många gånger är det också så, att även om vi hittar något så är det svårt att förstå då vi ser så liten yta. Men den här gången hade vi tur. Knappt en halvmeter under dagens markyta stötte vi på en murad stenkonstruktion som, när jag fick rensa lite, visade sig vara en gavel till ett hus med stengrund.



Husgrunden sedd från öster


Stengrunden var uppförd av rejäla gråstenar, drygt 0,5 meter i diameter. De var hopfogade med kalkbruk, ett hållbart sådant fick vi erfara. Dagens hus på fastigheten, som byggdes i början av 1900-talet, vilade i stort sätt på den äldre grunden.



Huset från 1920-talet vilar på den medeltida grunden



Ytterligare en spännande detalj var att på utsidan av huset så fanns en kullerstens-lagd yta. Var det en gårdsläggning, golv eller var det en del av en gata? På Dagmar Sellings kartrekonstruktion från 1982 går nämligen Smedjegatan, en tvärgatan till Söderportsgatan, rakt igenom fastigheten och precis på samma plats för den nu påträffade grunden. Det är detta som gör arbetet så spännande. Selling har gjort ett fantastiskt jobb med sin kartrekonstruktion, Kalmar på 1400-talet, utifrån skrivna källor och arkeologiskt material. Men det som gör det så roligt är när vi genom nya fynd kan förfina hennes bild och få en mer ”rätt” bild över hur staden verkligen var uppbyggd. Vi kan nu genom det nya fyndet korrigera hennes kartbild lite, lite grann. Smedjegatan måste få en annan dragning och faktiskt också riktning eftersom jag kunde se vilken vinkel huset har haft.



Sellings kartrekonstruktion, platsen för husgrunden utmärkt med rött


Hur gammalt var huset då? Och hur har det sett ut? Det kan jag inte svara på just nu. För att kunna svara bättre på de frågorna skulle vi behöva göra en undersökning av hela huset. Sannolikt är dock att det är det första huset på just den platsen och vi har fynd av andra lämningar precis norr om som har gått att datera ända ner till 1200-talet. Fynden som vi hittade var dock ”bara” 1600-tals fynd men om man tänker sig att man bott i samma hus i flera hundra år så har ju de äldre sakerna städats bort och varje generation som bott i huset har ju haft för sin tid ”moderna” saker. Som hemma hos oss. Inte är det mycket i vårt hem som är särskilt gammalt? Det äldsta som vi har är nog en servis efter min mormor från 1930-talet.

Fynden vi hittade intill grunden var bland annat en bit grönglaserat golvtegel och ett så kallat profiltegel(tegel som formades och som användes som dekoration tex i portaler). Fynd som vi ”normalt” säger kommer från rikare hem, så som borgarhem. Och ett sådant hem borde ha legat lite närmare torget där de ”finare” människorna bodde. Vi hittade ju också likadant grönglaserat golvtegel under maj månad 2011 när vi gjorde en undersökning nära det medeltida torget intill gamla konstmuseet. Efter att ha pratat med en kollega igår så kom vi fram till att Kalmar medeltida stad inte riktigt var uppbyggd som ändra medeltida städer eller var det så att fler människor här i Kalmar hade råd med glaserade golv och profiltegel i sina portar.

Tyvärr blev det så att när jag väl dokumenterat grunden så var vi tvungna att gräva sönder den för att fastighetsägaren skulle kunna få dränera färdigt sitt hus. Det blev en kamp mellan grävskopan och den rejält sammanfogade (med kalkbruk) muren. Grävskopan vann till slut. Även om det känns tråkigt att ta sönder muren så är också det en del av vårt jobb. Och som tur var så hade jag ju redan fått mycket värdefull och ny rolig kunskap med mig, även i det smala schaktet.

Cecilia Ring, KLM

Läs hela bloginlägget i nytt fönster.

Visual arkivprojekt

idag 10:16 i arkivbloggen Feed

ÖLFA kommer under våren 2012 att sätta igång projektet Visual arkiv, vilket innebär en utveckling av våra databaser över enskilda arkiv i Östergötland. För närvarande har vi arkivbildarregister i våra databaser, där enbart tidsomfattningen för resp arkivbildares protokoll och övriga handlingar samt antal volymer redovisas. Med genomförandet av databasen Visual arkiv hos alla våra medlemssarkiv, kommer man att också att kunna ta del av resp arkivbildares arkivförteckning, vilket kommer att öka tillgängligheten hos våra arkiv på ett bättre sätt. ÖLFA har reserverat medel till att starta projektet, till en början hos de fem största medlemsarkiven i ÖLFA. Vi kommer under våren att ta kontakt med alla dessa arkiv för att diskutera konverterings ooch överföringsproblem från de gamla registren till den nya databasen. Kontaktman på ÖLFA i detta projekt är Albin Lindqvist.
Börje Evert Läs hela bloginlägget i nytt fönster.

The unexpected micro-politics of fieldwork

idag 06:12 i Savage Minds

A few years ago my wife Veronica (who is also a cultural anthropology graduate student) was doing her M.A. fieldwork in Yucatan, Mexico.  I was there with her.  We were staying in a decent sized pueblo, about three thousand people (although it seemed like much less for some reason).  We rented a room from a [...] Läs hela bloginlägget i nytt fönster.

Kommande evenemang

Lägg till ett evenemang!